ÄCKELTOMTENS REVIVAL!
Under min högstudentikosa era ägnades mycket tid åt deltagande och upptåg med pedagogernas sexmästeri. Mången fest anordnades, mången spex skrevs och framfördes och mången utstyrsel skapades. (Sannolikt en vedervärdig kongruensböjning här, vilket jag känner att jag bör visa att jag är medveten om då jag riskerar att ha en och annan blivande svensklärare i läskretsen. Inte så insatt i hur "mången" egentligen brukas, men gillar liksom gunget i ordet.)
Inför en av studieårets största sittningar, nämligen Tomtevakan, skrev jag och min parhäst Sandra ihop ett långt spex som bland annat innehöll två äckeltomtar från Mullsjö som framförde ett nummer modern dans. Min ömma moder hade hjälpt oss och vid sin symaskin om aftonen tillverkat två stora skjortor och utan att blinka även två par trovärdiga hängbröst. Namnade. Så att vi inte skulle ta fel.
Mullsjö. Den ort där vi som unga jönköpingsbor hade placerat våra äckeltomtar i, för att det kändes lite off och bonnigt. Fem år senare visade ödets ironi sitt fnissande ansikte och förde mig och min familj till ett hus just här. I Mullsjö.
Så fyllde då paret Bergmans förstfödda fyra år, och vi skulle anordna vårt första barnkalas. Då jag är lite rädd för barnkalas ville jag helst vara med i en annan skepnad så jag gick ut och rev i mina lådor med utklädningskläder. Redan i första lådan träffade jag på den figur som skulle få vara med på kalaset. Där låg äckeltomtens luva och skjorta, och vips så var saken biff. Hängbrösten mötte dessvärre en gång sitt slutgiltga öde i form av en råtta som efter sin första tugga sannolikt blev överöst av en flod av gula ärtor som måste ha rasat ner över skallen på gnagaren. (Läs om det här) En viss anpassning av luvan var också på sn plats, så jag knöt loss en tampong och en kondom som satt fastknutna i löshåret och satte dit lite pinnar i stället för en barnvänligare version. Voila! Äckeltomten var hemma igen!
Inför en av studieårets största sittningar, nämligen Tomtevakan, skrev jag och min parhäst Sandra ihop ett långt spex som bland annat innehöll två äckeltomtar från Mullsjö som framförde ett nummer modern dans. Min ömma moder hade hjälpt oss och vid sin symaskin om aftonen tillverkat två stora skjortor och utan att blinka även två par trovärdiga hängbröst. Namnade. Så att vi inte skulle ta fel.
Mullsjö. Den ort där vi som unga jönköpingsbor hade placerat våra äckeltomtar i, för att det kändes lite off och bonnigt. Fem år senare visade ödets ironi sitt fnissande ansikte och förde mig och min familj till ett hus just här. I Mullsjö.
Så fyllde då paret Bergmans förstfödda fyra år, och vi skulle anordna vårt första barnkalas. Då jag är lite rädd för barnkalas ville jag helst vara med i en annan skepnad så jag gick ut och rev i mina lådor med utklädningskläder. Redan i första lådan träffade jag på den figur som skulle få vara med på kalaset. Där låg äckeltomtens luva och skjorta, och vips så var saken biff. Hängbrösten mötte dessvärre en gång sitt slutgiltga öde i form av en råtta som efter sin första tugga sannolikt blev överöst av en flod av gula ärtor som måste ha rasat ner över skallen på gnagaren. (Läs om det här) En viss anpassning av luvan var också på sn plats, så jag knöt loss en tampong och en kondom som satt fastknutna i löshåret och satte dit lite pinnar i stället för en barnvänligare version. Voila! Äckeltomten var hemma igen!
Äckeltomten från Mullsjö
Det visade sig att det vimsade runt ett troll här nånstans i skogarna som hade tagit barnens fiskespö som de behövde till fiskdammen. Det var nämligen så att trollet hade glömt bort formeln som trollar bort lukten av barn, så nu stank det av barnkalas i skogen och det enda som hade funnts att tillgå var den här klädnypan. Men när barnen hjälpt trollet att komma på en ramsa och läst den tillsammans, fick de tillbaka spöet och trollet sprang till skogs.
Efter att ett barn bränt sig på nässlor, ett annat klättrat upp i stenröset och ett tredje gett sig av för att leta efter trollet bev det i alla fall fiskdamm och sockerstinna barn med väntat blodsockerfall skickades hemåt nöjda och glada till föräldrar som haft ett par timmar i lugn och ro. Trevligt!
För att slutligen ge den yngsta av våra knallhattar lite sinnesfrid gick vi ut i garaget där trollet lämnat sina kläder och så lekte de äckeltomtar i trädgården. Det du, Sandra! Vi har skapat ett par figurer som nu kommer att slå rot här på orten och en dag skall alla och envar känna till dem och vittneshistorier om att äckeltomtarna har skymtats i skogen kommer att florera. Vilket arv vi ska lämna efter oss!
Det visade sig att det vimsade runt ett troll här nånstans i skogarna som hade tagit barnens fiskespö som de behövde till fiskdammen. Det var nämligen så att trollet hade glömt bort formeln som trollar bort lukten av barn, så nu stank det av barnkalas i skogen och det enda som hade funnts att tillgå var den här klädnypan. Men när barnen hjälpt trollet att komma på en ramsa och läst den tillsammans, fick de tillbaka spöet och trollet sprang till skogs.
Efter att ett barn bränt sig på nässlor, ett annat klättrat upp i stenröset och ett tredje gett sig av för att leta efter trollet bev det i alla fall fiskdamm och sockerstinna barn med väntat blodsockerfall skickades hemåt nöjda och glada till föräldrar som haft ett par timmar i lugn och ro. Trevligt!
För att slutligen ge den yngsta av våra knallhattar lite sinnesfrid gick vi ut i garaget där trollet lämnat sina kläder och så lekte de äckeltomtar i trädgården. Det du, Sandra! Vi har skapat ett par figurer som nu kommer att slå rot här på orten och en dag skall alla och envar känna till dem och vittneshistorier om att äckeltomtarna har skymtats i skogen kommer att florera. Vilket arv vi ska lämna efter oss!
Äckeltomtens arvingar
Men kalaset avöpte väl, vilket stärker denna smått barnkalasfobiska moder. Jag och maken hade den goda smaken att dela upp oss på olika områden så jag konverserade föräldrar och bjöd på kaffe och bulle och William servade de korta små gästerna med saft och tårta, höll flocken samlad och lyckades beundransvärt nog få till en organiserad lek.
Målet är att den en dag ska resas en trästaty på torget i Mullsjö. En äckeltomte i naturlig storlek. Jag satsar på år 2018. Är ni med eller mot?
Förväntansfull tösabit Williams skapelse
Presentöppning. Att luta sig in i den klungan var tapper lekledare
som att sticka in huvudet i en masugn!
Målet är att den en dag ska resas en trästaty på torget i Mullsjö. En äckeltomte i naturlig storlek. Jag satsar på år 2018. Är ni med eller mot?
Kommentarer
Postat av: William
Underbart!
Vi kan försöka att sprida karaktären bland ortens unga så att det så småningom kan bli till en av de lokala myter som går i arv från generation till generation. Jag kan försöka implementera "sägnerna om äckeltomtarna" bland mina elever :
Så fortsätter vi därifrån sen.
Postat av: Annie
Bra där! Det gäller att jobba på bred front! Blir en fin återkoppling där då när de här små på högstadiet kommer att få höra myterna om dessa väsen från lärarhåll. De kommer de att minnas upplevelsen från sin tidiga barndom och få dessa minnen bekräftade så att de blir till en övertygelse om figurens existens! Yes!
Postat av: Annie
I dag när jag hämtade på förskolan hade barn på fyra olika avdelningar hört om trollet OCH lärt sig ramsan som barnen hittat på för att skrämma bort det. Vi pratar alltså om ett 80-ta barn här1 En god start! =)
Trackback
