anniesauditorium

 Jaha, då var det kvinnodag.

"Att säga grattis till en kvinna på kvinnodagen är som att säga grattis till en HIV-smittad på världsaidsdagen" som Nanna i Tankesmedjan i P3 uttryckte det.

 

1910 instiftade man den här dagen i samband med kampen för kvinnors rösträtt. Det är ju inte det att jag inte är glad över att vi till sist lyckades norpa åt oss lite rösträtt, men det känns ju lite tunt att bli gratulerad för det idag och slå sig till ro med den bedriften så här 103 år senare. Vi är inte på lååånga vägar färdiga med den här jämställdhetsbiten.

Jag har levt ett högst vanligt och odramatiskt liv, men ändå ett litet axplock:

 

* Jag har blivit förföljd av en man på Londons gator, ända till mitt hotell där han stannade utanför och stirrade på mig genom fönstret, överlägset leende och medveten om att han skrämt mig.

 

* Jag har fått ett flertal sex-sms om mina bröst efter att ha satt ut en lägenhetsannons i lokalpressen

 

* Jag har varit med om ett sexuellt övergrepp (om än i lindrigare form) och klandrat mig själv för att ha "överreagerat".

 

* Jag anmälde inte ovan nämnda övergrepp på grund av övertygelsen att sådana anmälningar aldrig leder någon vart.

 

* Jag har fått höra vid ett par olika tillfällen att folk lyssnar på mig för att jag "argumenterar och pratar som en man". Ja, detta är ju både intresant och konstigt från en massa håll.

 

Självklart handlar det också om "småsaker" som att på mellanstadiet få spela handboll med en klumpig stor skumboll i stället för en riktig handboll och att jag när jag opponerade mig och sa att jag ville spela med killarna som hade en riktig boll och ett riktigt mål (tjejerna fick skjuta mål på förrådsdörrarna) fick höra av en frustrerad gympalärare "ja, men spela med killarna då, hoppas att de skjuter huvudet av dig!"

Jag gjorde det första målet.

Idrottslektioner med "tjejracket" i brännboll, regler om att  man iaf måste ha minst två tjejer på plan samtidigt i innebandy och att var tredje passning i basket ska gå till en tjej. Regler som så tydligt får killar och tjejer att förstå killars och tjejers olika värde. 

 

Så kom jag till högstadiet och fick lära mig av vår biologilärare i sexualkunskapen att "tjejer är som scouter när det handlar om sex, alltid redo". Han avsåg att på ett lustigt sätt upplysa oss alla om att killar behöver vara upphetsade för att ha sex men det behöver inte tjejer. Killarna skrattade.

Vid ett annat tillfälle samlade jag och två tjejkompisar mod och gick till rektorn när vår idrottslärare tafsat på oss ute på löprundan i skogen, och fick svaret att "ni tjejer är lite känsliga i den här åldern". Senare har jag fått veta att lärarenhade blivit flyttat från sin tidigare arbetsplats till min skola, efter att ha tafsat på tjejer där.

 

När jag flyttat hemifrån handlade det om att vara rädd när jag skulle till tvättstugan, att lära sig att jag aldrig ska gå ensam hem på kvällen. Jag har fått upptäcka skillnader mellan mig och mina bröder och killkompisar under uppväxten; mitt ansvar att tänka på vad mitt klädval sänder för signaler till killar, skillnaden på att tågluffa ensam som tjej eller kille, vikten av överfallslarm, aldrig släppa sitt glas ur sikte på krogen, etc, etc, etc..

 

 

På "äldre dagar" och som fru och mamma har det varit tydligt i ex förebrående frågor om hur jag kan plugga tre förmiddagar i veckan och samtidigt ha barn, när min heltidsarbetande man står bredvid och får beröm vid samma tillfälle för att han både jobbar heltid och renoverar huset. Pssst.. han har också barn... vi har dem liksom tillsammans... och psst igen, jag renoverar lika mycket som han. Jag kan det, fast jag har bröst.

På oscarsgalan anno 2013 sjungs det roliga sånger om hur många gånger man har fått se de kvinnliga skådespelarnas bröst. Ett effektivt sätt att förminska kvinnnors prestationer då de har porträtterat ex våldtagna kvinnor på film. På TV sänds nya reklamfilmer där tonårstjejen skäms över sin mamma när två killkompisar går förbi och och tjejen är orolig att de inte ska tycka om henne och bara tänker på att hälsa coolt. Det är ju killarna som fäller avgörandet.Det uppmärksammade näthatet som väller över sina breddar, män som hotar kvinnor med allt som har med kvinnans kön, kropp och utseende att göra. Det är där man går på en kvinna. Det yttre, inte ens då handlar det om vad hon gör, utan om hur hon ser ut, att hon ska våldtas, förnedras sexuellt. Det är så den "starka" kvinnan ska lära sig sin plats.

Min dotter frågar vid tre års ålder varför det inte finns hårspännen med spiderman på utan bara katter, samma dotters tjejkompis på förskolan som blivit slagen av en kille fick rådet av personalen att "inte bry sig om honom" utan gå och leka nån annanstans. Han blev inte ens tillsagd.

En väns dotter undrade varför det bara var killdockorna i skyltfönstret som spelade "rockgitarr", (tjejdockorna var fansen..),

 

I. det. oändliga.

Och detta är små exempel från en vanlig, välmående kvinnas liv i ett av världens mest jämställda länder. Klart att man blir förbannad ibland.